man blir liksom påmind då och då...

Ibland blir man liksom oväntat påmind om hur sjuk man faktiskt är... jag var på apoteket idag, och kom ut med en gigantisk påse... då är det svårt att blunda för sjukdomen. Det går liksom inte att låtsas att man är frisk med denna i sin hand. Jag visste inte ens att det fanns så stora påsar på apoteket. Personalen frågade de om jag vill ha en lista på sina recept, jag svarde ja och fick tre, nej fyra stora A4 sidor... suck!!

Att ha diabetes syns inte utanpå, men ibland känns det väldigt mycket inuti. Och under den drygt en kilometer långa hemvägen idag syntes det utanpå också. Påsen jag bar på var stor 50x50 cm, strörre än någon av min axelväskor... och jag kände mig jättesjuk hela vägen hem. Ibland vill jag bara inte vara med mer, jag ville kasta påsen i diket och bara glömma att jag har diabetes. Men det kan jag aldrig göra... detta är en sjukdom jag alltid kommer bära med mig. 

Ja, ibland är det så här... :(  att ha diabetes...